(21/10) Las Palmas – Målgång för första etappen!

Vi är framme i Las Palmas och ligger tryggt på en ankarplats precis vid stranden. Det är märkligt att ligga på denna ankringsplats vid en liten strand mitt i Las Palmas, det blir sådana häftiga kontraster. På morgonen är det full fart på vägen ovan stranden, nästan riktiga bilköer med alla som ska till sina arbeten och i kontrast till detta ligger en mängd långseglare från olika länder i viken och lever ett helt andra liv.

Vi precis som de andra långseglarna ska nu försöka hitta ett lugn och komma in i en vardag, dock inte en avlönad sådan utan snarare en med fasta rutiner för skola, båtjobb, inköp m.m. Det ska bli så skönt att landa ordentligt på en plats, och vi kände nog alla en lättnad när vi beslutade att ligga i Las Palmas tills våra efterlängtade besök varit här. Det har inte varit självklart att komma hit så här med en gång. Tanken var först att ta oss till Porto Rico och ligga där vid brygga för att underlätta för flera arbeten som vi måste göra och för att umgås med vänner vi lärt känna. Det skulle även ha kunnat underlätta för besökande men då hade de behövt boka om hotell (om det ens vore möjligt) och vi skulle ändå behöva ta oss till Las Palmas senare under resan. Nu vänder vi på ”steken” och tar oss eventuellt ner till sydkusten efter besöken. Om inte så får det bli landvägen istället, för vi ska hyra bil och turista också. Men först ska vi acklimatisera oss, få igång skolan ordentligt, barnen ska få leka med sina kompisar och utforska omgivningarna.
Att vara här känns ganska otroligt och märkvärdigt, speciellt för Olof som varit här förut i ärende att söka en båt för att ta sig över atlanten. Den gången blev det en knappt tio meter lång katamaran men en fransk kapten som hette Marc. Den färden var fylld av både dåligt väder med mycket vind och varma trevliga passadvindar.

Själv är jag inte riktigt mogen ännu för att börja tänka på atlantöverfarten, även om jag är väl medveten om allt arbete vi måste göra för att vara väl förberedda på denna långa överfart. Listan är lång över både gamla och nya saker som ska åtgärdas. Men det finns även justeringar i stuvning av prylar, avyttring av saker och inköp av nya. Tid har vi nu och Las Palmas är rätt plats att vara på för att få tag i både prylar och kunskap om så fattas.
Vi är fem svenska båtar och fyra med barn ombord som ligger här. Det är Litorina, Elin, Maribelle, Corinne och vi. Caminante II ligger kvar i Isla Graciosa men kommer kanske senare. Barnen har i dag spenderat tiden efter skolan med att ro, bada och leka på stranden.  I skolan avslutade vi nu temat rymden, hade en kort sammanfattning och ett litet ”förhör”, nu går vi över till vår moder jord. Första utmaningen var att förklara hur jordens skorpa sprack och började röra på sig så att tillslut kontinenterna formades till vad de är i dag. Det blev apelsin tricket, av med skalen och skära upp dem i ett antal delar, sen blev det en enkel match att förstå hur landmassor rör sig och även hur bergskedjor föds, jordbävningar bildas och vulkaner skapar öar i haven. Så som exempelvis Kanarieöarna och Madeira. I morgon har jag lovat att vi ska börja skolan lite tidigare, så att det inte blir så sent och att de ska kunna komma ut och leka.

Båtarna ligger tillräckligt nära för att barnen ska kunna simma över eller ro med den hårda jollen men inte så nära att det upplevs som närgånget och att man inte kan behålla sin integritet. Normalt är det överfullt i denna lilla vik bredvid marinan i och med att ARC’en har sin start och utgångspunkt från denna marina. De seglar i väg den 24 och 25 november och det är ca 250 båtar som deltar. Det är en ”kappsegling” över Atlanten, där vem som helst kan vara med, bara man betalar startavgift och uppfyller deras säkerhetskrav. Ingen i vårt lilla gäng ska segla med i ARCen. Vi resonerar nog alla ungefär på samma sätt, ingen vill binda sig vi två datum och dessutom betala stora pengar för det. Starten går nämligen oavsett väder, om båten är färdig eller besättningen är mentalt mogna för att ge sig av.

Men vi vet att andra resonerar annorlunda, det ingår en viss trygghet att segla tillsammans med andra, det arrangeras föreläsningar och andra aktiviteter. Dessutom ingår avgifter för marinor. Det är upp till varje båt hur man vill göra och det finns ju inget rätt eller fel. I år visar det sig att vädret inte varit helt gynnsamt och stabilt, vilket gjort att ungefär hälften av båtarna som ska starta kommit fram. Marinan ligger och väntar på de andra och under tiden är det inte så fullt, man kan till och med få en bryggplats för en tid om så behövs. Det går dock inte att boka mer än fyra dagar i taget, så båtar kommer förr eller senare att vara tvungna att gå ut och ankra.
Det känns i alla fall toppen att vara här och det ska bli spännande att ligga så länge på en plats att det kommer att kännas som hemma….  / Kristina