(9/1) När rullen byts, har tjejerna en egen dag tillsammans.

I dag är en stor dag, rullen för vår genua ska bytas inne i Le Marin. Det är en riggfirma som gör jobbet och de verkar superduktiga, vi är så glada att vi tagit beslutet och hittat en bra firma för jobbet, Caraibes Greément . Personen vi hade kontakt med heter Philippe och det är han som driver företaget. Han var en mycket kompetent och hjälpsam person som kan fixa allt och som vi definitivt kan rekommendera.

Vi får dessutom en dag inne i Marinan med alla dess faciliteter nära och enkelt att använda. Vi började med tvätten, efter det bestämde vi oss för att dela på barnen. Vi skulle få en hel dag bara vi tjejer och killar likaså. Killarna skulle få göra saker som de ville och önskat sig länge, men som vi tjejer tyckte var mindre roligt och tvärt om.
Lovisa och jag började med att gå igenom varenda affär inne på marinan, det var rätt många och det blev mycket kläder som åkte på och av i omklädningsrum. Tror kanske att vi provade bortåt tjugo stycken tillsammans. Tänk att man kan njuta så av att gå i affärer och prova kläder, det är något speciellt när man inte kan handla normalt och nu har gett sig själv möjligheten att få något – allt blir annorlunda – Jag lovar! Till och med speglarna i omklädningsrummen blir ”snälla” – helt fantastiskt hur vackra vi blev, bara genom att ta på sig ett par nya shorts eller en ny klänning.
Det blev även flipp-flopps, för er som inte vet så är detta nationalskor här borta, de finns i alla formationer och med olika utsmyckningar för olika stora plånböcker. Lovisa fastnade för ett par och vi slog till, själv hittade jag inga som var lika snygga och vi kom fram till att det var ganska töntigt att gå mamma och dotter i samma skor, dessutom svårt att hålla isär då det bara skiljer en storlek. Det får bli en annan gång för mig.
Vi lyckades dock köpa klänningar efter många om och men. Lovisa hittade en och jag hittade två… vem kunde motstå när ens dotter i omklädningsrummet säger att man ser ut som en flicka i klänningen! Det var bara att plocka fram den stora plånboken.
När vi var klara och kände oss riktigt fina, gick vi till duschrummet och tog oss en härlig dusch. Vi stod länge i duschen och småpratade om ”ditt och datt”. Klockan gick och till slut var det dags att gå tillbaka till båten. Där var dock ingen hemma så det var bara att byta om i sittbrunnen och hoppas att ingen tittade på. Som tur är mörknar det vid sex och då blir det verkligen kolsvart så det var nog ingen som såg något, kanske siluetten av två kroppar i månljuset men det kan vi bjuda på.
Vi hade bestämt tidigare att middagen skulle ätas på restaurang denna kväll, något vi inte gjort på mycket länge. Mango Bay hette restaurangen, ett trevligt ställe, vi hade tagit en öl där tidigare med våra vänner och uppskattade atmosfären mycket. Restaurangen ligger precis vid vattnet med utsikt över alla båtar i marinan. Vi ropade på killarna (på komradion), det visade sig att de redan var på restaurangen och vi sprang bokstavligen dit. Regnet hängde i luften, mycket riktigt, vi hann knappt fram förrän det stod som spön i backen. Vi hade en handduk med oss som paraply, klänningarna var inte av det tjockaste tyget och regnet skulle ha gjort dem totalt genomskinliga.
Ett fönsterbord blev vårt och kvällen var gjord, det regnade och blåste men vi satt skyddade inne på restaurangen. Det var musik i bakgrunden, fiskar som simmade i akvarier och mellan brädorna i golvet såg vi det turkosblåa vattnet. Vi slog på stort, det åts hummer, musslor i gräddig vittvinssås, fläskfilé i gräddsås med smak av ingefära, århundradets spagetti Boulognese med parmesan och pizza. Emil och Gustaf berättade om deras äventyr, där Emil bland annat äntligen fått ett ankare till jollen. Han hade även fått gå i affärer och själv köpa shacklar, hakar etc. Han var stolt som en tupp och hade äntligen fått fri tillgång till en båttillbehörsaffär (männens ”leksaksaffär” motsvarande BR) Gustaf hade också fått ett litet kitt av roliga skatter att ha hemma, det var lite lina, shacklar etc.
Vi njöt av maten och drycken, skrattade hjärtligt, pratade glatt och mycket – kvällen var magisk.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *