Nu börjar avfärden närma sig med stormsteg, alla är stressade och alla hjälps åt. Själv har jag haft stor nytta av symaskinen, den som höll på att bli ett bojsänke på havets botten. En halv dag försökte jag fixa en maskin som inte tog upp undertråden, sedan lämnade vi in den och den fungerade en liten stund, men sen var den sönder igen. Det krävdes två händiga män och ett trasigt segel för att den skulle lagas. Sen fungerade den bättre än någonsin. Kalle har sytt sin reva på sitt segel och jag har sytt förvaringar i kapellväv och fixat nät för taket. Den har fungerat och verkligen gjort skillnad. Det kommer att bli kul att fortsätta projekten när vi kommer fram. Då ska det bli solskydd, kapell och sjökojer.
Efter en lång dag av syprojekt och att stuva undan, var det dags att fira 1:a Advent. Familjen på Elin kom över och vi åt risgrynsgröt, drack glögg och åt pepparkakor. Det var skönt att koppla av en stund i vänners sällskap, prata och få sig ett gott skratt. På måndagen var det dags för de sista inköpen innan avfärd. Emma och jag gick in till grönsaksmarknaden. Det är en härlig syn att se alla färska grönsaker och frukter. De ligger snett lutade uppåt så man kan se varenda frukt eller grönsak. Det är bara att peka så lägger affärsinnehavaren ner just den du pekar på i en påse. Det här gillar jag, trots att priset är något högre än i Mercadona (Mataffären). Vi har nu 25 kg apelsiner, 10 kg äpplen, 10 st Charon frukter, 3 kg tomater, 15 gurkor (stora inläggningsgurkor) 4 kg morötter, 10 kg potatis, 2 kålhuvuden, ett stort salladskålhuvud, vitlök i mängder och lök.
Efter besök på grönsakmarknaden bar det iväg till Mercadona för att köpa det sista innan avfärd och avslutningsvis ett besök i ”kina affären” för att köpa torrjäst och ingefära. Vi har fått tips om att ingefära hjälper mot migrän och lätt sjösjuka, det ska vara färsk ingefära och konstigt nog fungerar det. Olofs huvudvärk är ett minne blott.
När eftermiddagen närmade sig gick vi in i marinan för att fylla vatten och diesel, tiden rann i väg och efter att ha tvättat av gummijollen (som var full av havstulpaner)och slutligen fått upp den hårda jollen och stuvat det sista så var klockan mycket, redan kvällen. Vi insåg snabbt att det var bättre att stanna över natten och sticka i väg på morgonen. Olof fick löfte om att vi kunde ligga kvar på tankbryggan till morgonen därpå bara vi gav oss av innan hamnkaptenen kom kl. 8.00.
Klockan 8.00 var vi uppe men inte för att ge oss av utan för att fira Emil som fyllde 11 år. Det blev tårta, presenter och sång. Favoritpresenterna var kuverten. Den bästa födelsedagen någonsin, sa han. Äntligen har han nu lite egna pengar att spendera. Högst på önskelistan är en uppblåsbar kajak. Lovisa är också med på tåget och då sa vi att vi också kan bidra. Vi får se när vi kommer fram om vi kan köpa en kajak på Martinique. Efter firandet lunkade Olof upp till hamnkontoret för att bita i det sura äpplet och betala. Men vi hade tur, det var den trevlige hamnkaptenen som var där och datorerna låg nere. Vi kunde med andra ord ge oss av i lugn och ro utan tom plånbok. Bra början på en lång färd till havs, vi var alla pirriga, lite stirriga och nervösa. Tog ett ärevarv in på ankarplatsen och sa till Elin att vi skulle sticka, de tog upp ankaret och vi gick ut ur ankarplatsen tillsammans. /Kristina