(18-19/10) Isla Graciosa – Dåligt väder, kärt återseende av seglarvänner och till havs igen

La Graciosa är en lite ö som ligger strax norr om Lanzarote. Den är täckt av småberg och framförallt sand. Vi hade från början tänkt gå direkt till Porto Rico, där vi till och med fått en bryggplats men vädret sa annorlunda. Det skulle blåsa upp på slutet av resan och vi ville undvika det, dessutom var vi lite brända av min tidigare sjösjuka (i alla fall jag). Vi hade beräknat att komma in vid 16 för att slippa ovädret men det gick för lusigt i början, med mycket motorgång. Vi försökte dessutom segla tidigt och i början var det för lite vind och från fel håll. Besvikelsen var stor, men på kvällen det andra dygnet kom vinden. Den ökade stadigt och slutade i ett busväder, precis utanför La Graciosa. Vi fick nog i alla fall två timmar med mycket vind, regn och dålig sikt. Det blev handstyrning och bara en liten bit av genuan ute men vi gjorde trotts detta god fart när vi rundade La Graciosas udde och kom in på ankringsplatsen. Vi var dyngsura och rätt trötta, det är fysiskt rätt krävande att segla i hård vind, och vi var tacksamma när Gustav hjälpte oss att hitta en fin ankringsplats i gyttret av båtar som låg i denna lilla vik.
Kalle och Patrik kom också över med sina jollar och sa hej, berättade om tiden som gått och att de hade hjälpt en båt som draggat rejält. Ägarna syntes inte till och deras jolle låg uppdragen på stranden. Dagen hade varit blåsig, rullig och det visade sig att flera av båtarna planerade att gå dagen därpå till Las Palmas. Gustav från Caminante II kom och erbjöd sig att ta med sig barnen till deras båt för att leka och så blev det, han hämtade även Oliver och Casandra. Emil och Oliver fick på det viset träffas, trots att Littorina skulle gå dagen därpå.

Lugnet sänkte sig på Miss My och vi tog varsin välförtjänt öl i salongen. Vi plockade undan i lugn och ro, tog fram mat och tillagade en underbar omelett på tomat, rödlök, Seranoskinka och vällagrad fårost. Lite tabasco, salt och peppar och måltiden var färdig. Ytterligare en öl åkte ner och sen fick vi skjuts över till Caminante II, vi drack en flaska medhavt vin och umgicks. De berättade om tiden som varit, de har ju varit på denna plats i över två veckor, det har varit mycket mekande på båtarna, saker som gått sönder och har lagats, men även besök inne i byn, snorkling, strandbesök och bad. Tina visade en karta över ön och berättade att det tog mellan 20 – 30 minuter att gå in till byn. Där fanns små mataffärer, internetkafé och en camping där man kan duscha. Det hade varit underbart väder fram till nu. Hon berättade att de får besök och ska stanna till slutet av oktober, vi diskuterade även risken med sydvästvindar och pratade om vikar på Lanzarote man kunde gå till för att få skydd.

På kvällen när vi kom hem tittade vi ytterligare på våra väderfiler och konstaterade att om vi ville segla hela vägen till Las Palmas måste vi gå i morgon annars fick vi vänta ytterligare minst en vecka på vind, vill vi gå tidigare blir det motorgång hela vägen och det hade vi inte lust med (innebär handstyrning för oss). Dessutom kostar det diesel.  Det fanns även risk för sydvästvindar och då gav ankarplatsen dåligt skydd och det skulle bli rulligt och att hålla på och flytta runt lockade inte heller. När vi stack ut näsan på morgonen efter en lång och skön natt i drömmarnas värd så regnade det. Inte hela tiden den dagen, men vädret var inte någon höjdare, vi hade skola och tittade på väderfilerna igen. Olof tog sig en simtur mellan båtarna och pratade med dem. Det hela slutade med att vi lättade ankare vid 16 tiden för att segla mot Las Palmas.  /Kristina

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *